Varför står kultur så ofta i fokus i samtida kriser? Vilka idéer om samhället ställs mot varandra när kulturens vara eller icke vara debatteras? Kring sådana frågor kretsar kursen Kriser, kulturkrig och brytningstider. – – –
Vårt lärarlag är stolta över att, utöver masterprogrammet, redan i vår kunna erbjuda ännu en kurs om den turbulenta tid vi lever i – Kriser, kulturkrig och brytningstider (kulturstudier, 15 hp). Den ges går på avancerad nivå, är fristående och ges på halvfart och distans med start i januari. Behöriga att söka är alla som har en kandidatexamen. Mer om kursen kan du läsa på Institutionen för kulturvetenskapers hemsida, men nedan har vi också bett Åsa Andersson (studierektor för kulturstudier) och Mathias Ericson (kursansvarig) att berätta lite mer om varför kursen skapats och hur upplägget ser ut. Söker gör man på antagning.se.
HEJ ÅSA!
Varför skapades den här kursen?
Vi har sett ett behov av att ge kurser som behandlar frågor om kriser. Sedan tidigare ger vi ju kursen Kulturella perspektiv på kris, kultur och demokrati. Men det fanns fler aspekter som inte rymdes i den kursen, frågor som är högst angelägna i vår samtid och där vi kan bidra med fördjupning utifrån den kompetens som finns i vårt lärarlag. Eftersom den förra kursen föll väl ut och var uppskattad så skapade vi helt enkelt en kurs till.
Vad är det som skiljer ut den nya kursen?
Medan den förra kursen fokuserade på hur samhället påverkas av kriser har den nya kursen fokus på hur idéer om kultur sätts i centrum för vår tids kriser. Den handlar om hur kultur görs till något farligt och hotande, men också något som ska skyddas eller som ska skydda oss. Vad är kulturen värd i en kris? Vem bryr sig om kulturen, och hur i så fall?
Vem ska söka kursen?
Den som vill fördjupa sig i hur kriser skapar motsättningar och splittringar i samhället. Kursen vänder sig inte bara till humaniorastudenter, utan till alla med en kandidatexamen och ett intresse för kulturella perspektiv på kriser.
Behöver du först ha läst Kulturella perspektiv på kris, kultur och demokrati?
Nej, det finns inget sådant krav. Men dessa två kurser får ju gärna kombineras, i valfri ordning.
Varför går kursen på halvfart och distans?
Vi vill att den ska kunna kombineras med arbete eller andra studier, samt läsas av personer i hela landet.
Hur ser kopplingen till masterprogrammet Kultur och demokrati ut?
Kursen kommer att röra sig inom näraliggande kunskapsfält, men med ett tematiskt mer avgränsat fokus. Den är helt fristående, men kan tillgodoräknas i en masterexamen i Kultur och demokrati. Och för våra alumner kan kursen utgöra en värdefull komplettering.
HEJ MATHIAS!
Kursens tema ligger nära ditt forskningsfält, berätta mer om vad du arbetar med?
Jag är sociolog i grunden, och studerar frågor om risker, beskydd och kriser ur ett genusperspektiv. Jag har intresserat mig för olika professioner och yrken som jobbar med kriser, med fokus på vilka tankar om samhället och vad som ska skyddas som de representerar. För mig är kultur sammanvävt med olika föreställningar om kriser och jag är intresserad av hur kultur laddas på olika vis – både som ett hot och något som ska skyddas. Idag beskriver vissa debattörer kultur både som något onödigt, eller utan större ”nytta”, och som något som kan hota samhället eller leda till systemkollaps. I det senare fallet lyfts det ofta fram att myndigheter blivit för veka, att universitet och museer blivit för ideologiskt styrda eller att yttrandefriheten är hotad på grund av genusperspektiv och antirasism. Detta är fenomen som vi kan förstå med hjälp av kulturella perspektiv. Eftersom jag forskar om maskulinitet så ser jag så klart även tydliga kopplingar till frågor om män och maskulinitetsnormer här.
Varför ges kursen i kulturstudier?
Kulturstudier har sin grund i frågor om kriser, social förändring och ojämlikhet. Det är ett ämne som växt fram ut ett behov av att förstå en form av brytningstider och som betonar kulturens roll i turbulenta tider med sociala motsättningar och en osäker framtid. Därför finns det en poäng att ge den inom just inom detta ämne.
Och hur ser det pedagogiska upplägget ut?
Kursen är en distanskurs med olika tematiska block. Till varje block hör ett antal texter som studenterna läser, och även workshops där vi tillsammans diskuterar hur texterna kan användas för att analysera material i olika former.
Vad kommer studenterna att läsa?
På kursen läser studenterna flera olika typer av litteratur och det finns möjlighet att välja vilka texter en vill fördjupa sig i. Vi kommer att läsa Sara Ahmeds Cultural politics of emotion, som en ingång i att fundera över kriser som kulturella processer. Vi kommer att läsa texter som Policing the crisis (i urval) av Stuart Hall (med flera), Splinter in your eye av Martin Jay och texter om Ernesto Laclau och Chantal Mouffe’s perspektiv på hegemoni och organiska kriser. Vi kommer även att läsa en del texter om mobilisering av rasistiska rörelser, mansrörelser och studier av sociala medier, så som Strangers in their own land av Arlie Hochschild, Culture Warlords av Talia Lavinoch Vit melankoli av Catrin Lundström och Tobias Hübinette.
Vad är dina förhoppningar?
Vi har skapat en kurs som är angelägen i vår samtid, inte bara med tanke på pandemin utan även i relation till att vi lever i en turbulent tid då framtiden är osäker. Jag ser fram emot att få diskutera och lyssna på studenterna som alltid har kloka tankar utifrån sina läsningar. Jag ser också fram mot att träffa studenter med olika utbildningar bakom sig. Det brukar skapa en bra dynamik i diskussionerna!
Sök kursen på antagning.se.
För mer information, kontakta studierektor Åsa Andersson – asa.andersson@gu.se
Av Helena Holgersson
kulturochdemokrati.wordpress.com 